1. |
Jamtlandica
04:29
|
|
||
Dyker i stenbrott omgiven av klippor och berg
Skogen är stilla och solen gassar het
Brottet frilägger spåren av uråldrigt liv
Från långt före isen täckte denna skog
Ro stilla över glasklart vatten
Harren leker glatt för den vet
Flåsjöns hemligheter i dess djupa
sänkor under ytans lugn
Istid format dromskårans mäktiga form
Svept fram över sylarnas massiv
Isvatten urgröpt kristallgrottans labyrint
Ihärdigt skulpterat Hällingsåfallets kanjon
Jamtlandica
Trolldomsfyllda land
I vida skogar, fjäll och myr
Som fjättrat sinnet hos envar
som fått vandra i din natur
Stora Jorms blå vatten speglar vackert
Skogens djupgröna böljande hav
Det renaste vatten och friskaste luft
Och inga skogsmaskiner stör platsens frid
Forsån snirklar och faller längs pilgrims väg
Där pilgrimskällan förfinas till Pilis guld
Bärnsten och Pilgrim släcker mer än törst
När de fyller själen med kraft och livslust
Istid format dromskårans mäktiga form
Svept fram över sylarnas massiv
Isvatten urgröpt kristallgrottans labyrint
Ihärdigt skulpterat Hällingsåfallets kanjon
Jamtlandica
Trolldomsfyllda land
Med slingrande älvar, bäckar och fall
Inpräntat i minnet hos envar
som fått uppleva dess rikedom
I mötet mellan skog och tjärn
Orkidéer prunkar näst kabbeleka
Lekande trollsländor sveper över
Björnen där vaktar Myrens guld
Från stock till stubbe i sakta mak
Ån översvämmar skogen till sjö
Inga skyfall skulden bär
På vandring i bäverns rike
Istid format dromskårans mäktiga form
Svept fram över sylarnas massiv
Isvatten urgröpt kristallgrottans labyrint
Ihärdigt skulpterat Hällingsåfallets kanjon
Jamtlandica
Trolldomsfyllda land
I vida skogar, fjäll och myr
Som fjättrat sinnet hos envar
som fått vandra i din natur
Jamtlandica
Trolldomsfyllda land
Med slingrande älvar, bäckar och fall
Inpräntat i minnet hos envar
som fått uppleva dess rikedom
|
||||
2. |
Vinterkylan
03:17
|
|
||
Vintern kom som en slägga i år
Men utan snö, bara kyla
Skulle inte veta vintern var här
Från ett varmt hems fönster
Vinterkylan biter hårt i min kind men
Människokylan biter hårdare
Efter vintern tinar kylan till slut men
Människokylan blir bara hårdare
Vackra snöflingor föll till slut
Men regnade bort och försvann
Pölarna blir blanka speglar
Som reflekterar ett liv som går
Någon har samlat ihop fimparna
Från alla vinterns kalla bloss
Till en stor hög ute på gården
Och låtit dem ligga som ett minnesmärke
Jag äger inget hem eller bil
Utan slåss om min plats på vagnen
Jag känner bara av trängseln från
Ångest och vinterkyla
|
||||
3. |
Hata sitt eget blod
03:23
|
|
||
Är dårskap ditt enda arv
I ensamheten gror ditt fördärv
En utsträckt hand i empati
Svaras med knuten hand i raseri
Ditt förakt krossar vår tillit till grus
Din kalla arrogans ett gruvligt hån
Den bild du byggt upp av en vän
Rev du ner till ett kalt golv täckt av damm
Hata sitt eget blod
Avsky sin enda bror
Bitterheten fräter
Djupa sår som aldrig läker
En barndoms ikon krängdes ut och in
Till en skuggversion utan värme
Bitterheten blev en flammande glöd
Men gav blott kyla och avskildhet
Hata sitt eget blod
Avsky sin enda bror
Försoningens frö
Täcks av nattsvart sot
Ingen vet längre hur det startade
Ingen minns längre vad som gick fel
Blodsbandet tänjs ut till bristningsgräns
Jag glömmer aldrig ditt svek
|
||||
4. |
Höga fallet
03:11
|
|
||
Du eroderar alla omkring dig
När du faller genom livet
Porlar du sakta fram
Eller rasar du fram för förändring
Likt du virvlande formar andra
Är du en snidad bild av de du mött
En ensam vattenström
Stannar upp, stillar ut och dör
Livet är en balans uppå
stenarna på höga fallet
Missa nästa sten och du
Slungas handlöst över kanten
Mitt i en strömkrök
Tumlar ditt eget barn förbi
Forma det så lite du kan
Du ska bara hålla det flytande
Livet är en balans uppå
stenarna på höga fallet
Stannar upp en kort sekund och
Svindlande ser över kanten
I rasandet och forsandet
Hinner ingen reflektera över
Om stillhet är liv, rörelse är död
Eller var det tvärtom
Försöker ta mig bort i från
Stenarna på höga fallet
Tron på myten om lugnare vatten
Utan ett fall med tvärt slut
Men jag balanserar fortfarande uppå
Stenarna på höga fallet
För myt är myt och missar jag ett ett hopp
Slungas jag handlöst över kanten
|
||||
5. |
Döda solars ljus
03:39
|
|
||
I evighet
Drömmer människan om evigt liv
I enighet
Marscherar materian mot entropi
I vanvett
Närs tanken om ett större öde
Men i verklighet
Är stundens här och nu det enda före döden
När sandkornen runnit ut
Är ditt och mitt liv slut
När solen dör i skenet av
Redan döda solars ljus
I evighet
Ljuger människan om evigt liv
I ensamhet
Bryts köttet ner av maskar och blir till jord
I vanvett
Föds sagor om frälsare och förgörare
Men i verklighet
Helvetet är här med mänskliga härförare
När sandkornen runnit ut
Är ditt och mitt liv slut
När solen dör i skenet av
Redan döda solars ljus
I evighet
Fortsätter Kosmos utan mänskligt liv
I enighet
Finns bara dammet kvar av vår tid
I ensamhet
Föddes livet i en tid av kaos och energi
I ensamhet
Dör livet när solen stilla kallnar av
När sandkornen runnit ut
Är ditt och mitt liv slut
När solen dör i skenet av
Redan döda solars ljus
|
||||
6. |
Svart ravin
05:02
|
|
||
Decembernatt drar från upplyst väg till mörker
I backspegeln syns bara gapande natt
Den slingrande vägen framåt är tydlig och klar
I liv så och i mörker, vad som ligger bakom bär inget kärt
Ditt sista andetag är ej början på en ny dag
Det förgångna är oföränderligt död
Och du vaknar aldrig upp till något mer
Ihågkomst är lika när jag ser tillbaka på förr
Igår finns aldrig mer
Historien en svart ravin
Det förgångna har bleknat när jag dröjer mig kvar
Igår finns aldrig mer
Historien en svart ravin
Snö faller omkring mig när jag sveper fram genom skog
Träden bär inget minne, likt vänner glömmer dig fort
Ditt här och nu är fruktansvärt kort, blott en blinkning av liv
Minns att det förgångna bara är skuggor av nu
|
||||
7. |
Mörkernärd
03:53
|
|
||
Stjärnvalvet glimmar som guldstoft
Över skogens nattsvarta toppar
På årets kortaste dag då natten blir
Skådespel av stjärnljus och svärta
Mörkernärd
Snötyngd vilar skogen
Mörkernärd
I kylan och mörkret
Mörkernärd
Då lyser jag upp
Mörkernärd
Fötrollad av alltings stillhet
Jag flyr det elektriska ljuset som
Stör naturens föreställning
I skogens bäcksvarta mörker
Hänförs jag av den totala tystnaden
Högt över mig glimrar stjärnor
Ofattbart långt härifrån
Där ljuset redan har färdats
Tusentals år för ikväll
Vinden vilar i mörkret som att
Tiden stannat upp för en natt
Likt en oföränderlig vidd
På månens skugghöljda baksida
|
||||
8. |
Unha
03:59
|
|
||
Vi för ett krig mot
Halvan av vårt folk
Som inte är vi
Sträva enigt för
Vår store ledares
Utopi
Svälter oss för
Kampen mot ett
Kapitalistiskt liv
Marknadens gift
Bränns bort med
Plutonium och uran
När atombomben lyfter
Sjunger svalor legenden
När raketen stiger mot himlen
När atombomben provsprängs
Över regnbågens valv
Höjs jubel mot skyn
Atomexplosionerna förstärker vår store ledares ljus
Folkets svält
Uppoffringen
För triumf
Folkets stöd
Sjungs var dag
Av vår statskör
Dagen är nära
Då våra svekfulla
Bröder
Får betala
Priset för sitt
Begär
När atombomben lyfter
Sjunger svalor legenden
När raketen stiger mot himlen
När atombomben skjuts ned
Över regnbågens valv
Täcker raketer skyn
Atomexplosionerna bränner vår jord atomsteril
Atomvinden sveper
Genom vår
Huvudstad
River och sliter
I revolutionärer
Och fä
Närmare bomber
Bränner till slut
Allt till sot
Atomnedfallet
Läggs som ett lock
På vår grav
När atombomberna tystnat
Sjunger svalor legenden
Om raketen som steg mot himlen
När atombomben sköts ned
Över regnbågens valv
Och raketer täckte skyn
När atomexplosionerna släckte vår store ledares ljus
|
||||
9. |
Ögontjänare
04:39
|
|
||
Jagad blick och hastigt viker
Härjad av ett stenhårt drev
Vargar hjälper ej sårad frände
Flocken sliter den fallne i tu
Jagad blick och sargad stolthet
Härjad av ett stenhårt drev
Sårad frände finner inga vänner
Lämnad i kylan att slitas i tu
Gläds av tanken att det finns
Nån jävla rättvisa när
Ögontjänare får vad de förtjänar
Gläds av tanken att till slut blir
Ulvar i fårakläder
Av med sin förklädnad
Skallen klingar brutet utav
Falska toner och brusten klang
Från strupen bakom ett ansträngt leende
Som avslöjats i sitt rätta jag
Gläds av tanken att det finns
Nån jävla rättvisa när
Ögontjänare får vad de förtjänar
Gläds av tanken att till slut blir
Ulvar i fårakläder
Av med sin förklädnad
Framgång går före fall
Du ser ett offer i dig själv
Högmod går före fall
Du ser parasiter i andra
Svansen låg men drevet går
Svårt att sätta masken åter
När man fångats för evigt på bild
Med järnrör i hand
En schakal i pressad kostym
Slängs till drevet som syndabock
Men schakalens leende vänner
Vad göms mer i de leden
|
||||
10. |
Livskraft
05:35
|
|
||
Söker efter länge förlorad oskuldsfullhet
I färgstarka minnesbilder lever jag kvar
Hoppas inte längre, den tiden har passerat
Livskraft
Rinner ut längs yxskaft
Sorgedag
Min svarta själ finns kvar
Glömda händelser som ändrar allt
I förtryckta minnesbilder står jag ut
Hoppas inte längre, den tiden har passerat
Lösryckta fragment av en tid som var
De sista pusselbitarna från en nyckel scen
Orkar inte längre, den tiden har passerat
Utan minnena finns bara ångesten kvar
Från en traumatisk händelse utan minnesspår
Minns inte längre hur länge som passerat
|
||||
11. |
Jamtlandica (Jamska)
04:30
|
|
||
Mae dyk herri stejnbrotte milla berjom
skojen e still å sola hejt
i brotte si mae spår frå gammaltia
ja långt innan isn låg her
Eere försektut över svårtblank n sjö
harrn leka glatt för han vejt
atte det finns n hemlighejt djuft neri Flåsjön
herri gröftan inpöni vattnan
Istia ha forme skripa på Drommen
å före fram över fjellknulan vest at
Isvattne ha gröft u kristallgrotta
å skapa te gråbba herri Hällingsåa
Jamtlandica
Oknytt e stele mae
stor e skoga, fjell å myr
tyttje mae om, all som ha vö her
å kute maeet
Jamtlandica
Oknytt e stele mae
aelvan å beckan som kviller å skvaela
minns mae all som ha vö her
å fått vö mae henan
Storjormvattne e huskut fint
mot storskojen som stå sae grön
rent e vatten å frisk e luft
å inger maskina som stöör
Forsån slinger utette pilgrimsveja
der kellvattne bryggs te pilgrimsgull
Bärnstein å Pilgrim sleck mer än törsta
när han fyll ein mae lusta
Istia ha forme skripa på Drommen
å före fram över fjellknulan vest at
Isvattne ha gröft u kristallgrotta
å skapa te gråbba herri Hällingsåa
Jamtlandica
Oknytt e stele mae
stor e skoga, fjell å myr
tyttje mae om, all som ha vö her
å kute maeet
Jamtlandica
Oknytt e stele mae
aelvan å beckan som kviller å skvaela
minns mae all som ha vö her
å fått vö mae henan
I möta milla skoj å tjaern
flågublomstern sae gränn utsiinn trimjölkesgulla
schengelmya flaxenes över,
bjenn gejt myhlta på drole
Frå tömmer te ståbba una för una
vattne svaem över skojen
de e knappt mae tjenn ijaen oss
der bjurn ha före fram
|
Himiltungl Gothenburg, Sweden
Epic Folk Metal from the metal capital of Sweden, Gothenburg. Melodic, harsh, avant-garde, progressive, the songs of Himiltungl never travel on well-worn paths, but rather seeks the untold stories and themes.
Streaming and Download help
Himiltungl recommends:
If you like Himiltungl, you may also like:
Bandcamp Daily your guide to the world of Bandcamp